DAG 11 - MINA SYSKON
Jag har 2 syskon. Ett ''hel'' och två ''halva'', därför blir det två (pappa har varit gift en gång innan han träffade mamma). Oftast brukar jag räkna med de två ''halva'' som riktiga men rätt ska vara rätt.
Vincent, den äldsta av alla syskon (halv bror). Han är 20år och är bosatt i Göteborg. När vi var små umgicks vi väldigt mycket. Varannan helg rättare sagt (och några gånger till ibland) men när man slår ihop allting känns det som han bodde här 24/7. De bästa minerna jag minns med Vincent var då pappa spelade innebandy på fredagarna och vi (4, jag bror, bror och syster) sprang runt och lekte jage på läktarna. På lördagarna cyklade vi alltid och köpte oss varsin godis påse för att kolla på film när vi kom hem.
Isabelle, nästa äldst (halv syster). Bosatt i Nykorpa, Värmland och är 19 år. När jag och Isabelle var små kunde vi har riktigt stora fighter när det väl gällde. Glömmer aldrig när jag putade ner henne för Källartrappan i Strömstad, hos våra kompisar. Det låter jätte hemskt, men det var inte en så lång trappa.. Eller när jag kladdade och klippte av håret på hennes smink docka, haha, hemsk unge jag var när jag var liten - men tro inte hon var en liten ängel!!
Självklart hade vi våra underbara stunder (har en idag!!), vi hade drömmar om att bli frisörer och resa jorden runt. Vi byggde massa kojor, sov i lådor och lekte modeller.
Philip, den yngste skiten av oss alla. 13är(snart 14) bosatt här i samma hus som mig, en våning upp. Philip kan ibland vara den bästa lillebrorn man kan önska sig men han är (faktiskt!!) precis som oss andra här på jorden - mänsklig. Även fast han ser ut som Gollum i sitt snaggade hår..
Jag kan faktiskt inte förstå att jag och Philip vart så syskon kära, vi lekte i princip alltid med varandra när vi var små! Vi lekte med hans dinosaurier (jag skulle alltid ha de finaste och bästa) och han accepterade det. Vilken makt jag har/hade över honom, mohaha! Eller när vi lekte med hans riddarborg (jag hade givetvis borgen!!) och han attackerade den och sa att han brände upp hela den. Jag blev sur och sa att den hade en skyddsbubbla runt sig så att den inte kunde gå sönder, då accepterade han det.
Men nu, han sitter vid sin löjliga dator hela dagarna, är i skolan och spelar handboll. Jag gör detsamma (fast min dator är bäst).. Kan inte riktigt förstå hur vi växt upp så fort, det känns som igår när vi satt där på hans golv och slogs med dinosaurierna!
Vincent, den äldsta av alla syskon (halv bror). Han är 20år och är bosatt i Göteborg. När vi var små umgicks vi väldigt mycket. Varannan helg rättare sagt (och några gånger till ibland) men när man slår ihop allting känns det som han bodde här 24/7. De bästa minerna jag minns med Vincent var då pappa spelade innebandy på fredagarna och vi (4, jag bror, bror och syster) sprang runt och lekte jage på läktarna. På lördagarna cyklade vi alltid och köpte oss varsin godis påse för att kolla på film när vi kom hem.
Isabelle, nästa äldst (halv syster). Bosatt i Nykorpa, Värmland och är 19 år. När jag och Isabelle var små kunde vi har riktigt stora fighter när det väl gällde. Glömmer aldrig när jag putade ner henne för Källartrappan i Strömstad, hos våra kompisar. Det låter jätte hemskt, men det var inte en så lång trappa.. Eller när jag kladdade och klippte av håret på hennes smink docka, haha, hemsk unge jag var när jag var liten - men tro inte hon var en liten ängel!!
Självklart hade vi våra underbara stunder (har en idag!!), vi hade drömmar om att bli frisörer och resa jorden runt. Vi byggde massa kojor, sov i lådor och lekte modeller.
Philip, den yngste skiten av oss alla. 13är(snart 14) bosatt här i samma hus som mig, en våning upp. Philip kan ibland vara den bästa lillebrorn man kan önska sig men han är (faktiskt!!) precis som oss andra här på jorden - mänsklig. Även fast han ser ut som Gollum i sitt snaggade hår..
Vi har våra enorma fighter (som jag nuförtiden alltid vinner) men slutar aldrig som fiender. Det värsta är att sitta i bilen flera timmar med honom bredvid sig, pain in the ass!
Jag kan faktiskt inte förstå att jag och Philip vart så syskon kära, vi lekte i princip alltid med varandra när vi var små! Vi lekte med hans dinosaurier (jag skulle alltid ha de finaste och bästa) och han accepterade det. Vilken makt jag har/hade över honom, mohaha! Eller när vi lekte med hans riddarborg (jag hade givetvis borgen!!) och han attackerade den och sa att han brände upp hela den. Jag blev sur och sa att den hade en skyddsbubbla runt sig så att den inte kunde gå sönder, då accepterade han det.
Men nu, han sitter vid sin löjliga dator hela dagarna, är i skolan och spelar handboll. Jag gör detsamma (fast min dator är bäst).. Kan inte riktigt förstå hur vi växt upp så fort, det känns som igår när vi satt där på hans golv och slogs med dinosaurierna!
Ja, för att sammanfatta detta jag skriver kan jag säga: Jag har haft en riktigt händelserik barndom!
Kommentarer
Postat av: DANIELA
Men hjääälp, sist jag såg philip vad han skiiit liten. omg
Postat av: DANIELA
Men hjääälp, sist jag såg philip var han skiiit liten. omg
Trackback
